Evasblogg’s Weblog

Nu har fredag blivit lördag.  Jag sitter här o tänker på mina kära kollegor 6 st, som nyss lämnat huset för sista gången. Vi brukar ses hos varandra en g/mån. 

Funderingar går fram o tillbaka—-ska jag kunna ta emot dem i en stor matsal nästa gång?  Ska jag kunna duka lika vackert?  Laga lika god mat etc.  Jag bjöd på glögg med tilltugg,  chevreost på rödbetsbotten med päron och sharon.

Huvudrätten bestod av vinmarinerat oxkött och potatisgratäng. Efterrätten blev pannacotta, med kaffe och bär.

Till kaffet serverade jag en äppeltårta.   Alla verkade nöjda—sa de i alla fall.   Det är roligt att träffas o prata, prata, prata……. Extra roligt är att vi är i samma ålder och har barn o barnbarn i samma ålder.  Alltså har vi pratat bröllop, barna födslar, dop och dagis i flera år nu.

Det trista är när vi kommer in på ordet skola, då blir vi bittra o ledsna när vi får till livs om hur det står till på vår ”gamla” skola idag.   Det är bara bus o elände.  Elever som anmäler lärare och svär åt dem och beter sig. Kort sagt vägrar lyssna på tillsägelser och gör precis som de vill.  I klasserna försvinner den ena eleven efter den andra till privata skolor.  Deras föräldrar vill en bättrer skola för dessa barn.  Det konstiga är att skolledningen inte gör någonting. Handfallenheten är enorm.  Dessutom är rektorerna sällan på skolan.  De sitter i sammanträde……….

Vad ska deta sluta???

För en stund sedan ringde en präst, vars gudstjänster maken o bevistat en del.  (OBS han erbjöd sig inte komma hem till änkan, vilket var lika bra, för hon höll på att städa–iförd morgonrock) Inte heller fick erbjudande om lunch eller dyl. Detta har jag fått från andra med samma yrke här omkring.   Han undrade var jag höll hus. Han hade inte sett mig sedan begravningen för 1,5 mån sedan!   Han hade ringt hit, sa han och jag hade inte svarat. Han försökte inte på min mobil tydligen.  Han frågade försynt vad jag gör hela dagarna.  (Ett givande samtal alltså)  Jag är inte otacksam–det var snällt att ringa, men tur att vi  inte har  bildtelfon eller så.

Detta ger mig anledning till följande  reflektion: Vad jag gör?  Svar det vet jag inte–men plötsligt är kl 12:30. Då måste jag sätta igång med städning o sortering.   Jag är nog för mycket ute på  mail och bloggar samt    FB.     Kort sagt,  utan min dator skulle världen inte fungera alls.  TV:n är också en sysselsättning. Det märkte jag när den gick sönder.  Men 1000:- fattigare (jag) fungerar den igen.

Jag brukar se på debattprogram—så jag blir upprörd.  TV 8  (di-nyheter) och gamla långfilmer, samt avsluta TV kvällen med Pang i Bygget, för att förstå att det finns större galningar än jag–då sover jag gott!   Jag märker att TV:tittandet blivit mer konstruktivt och  regelbundet. Jag som aldrig såg på TV förr.

Jag blir också (faktiskt) bortbjuden till trevliga människor.  Blir jag inte detta till helgerna, så ser jag  till detta.  I almanackan kollar jag helger när det är tomt och så bjuder jag mig–om ingen annan bjudit förstås.  Så fräck är jag. Inte för att jag menar att jag är så märkvärdigt trevlig, att det finns anledning till detta, men det skingrar tankarna att prata o ha trevligt.

En trevlig helg spenderade jag i mörkaste Småland…..som inte alls var mörk! (Då hade jag dessutom inte bjudit mig själv)   

En helg i december, upptäckte jag tomma rutor. Jag bjöd mig till dottern och till ett evenemang i Stockholm.  Häromdagen damp det ner två inbjudningar till samma helg.  

Denna helg är jag dubbelbokad på 3 ställen—vet ff inte vad jag ska välja.

Varför blir det så?????

Samtidigt vill jag tacka alla här på bloggen, som tänker på mig! och bjuder! Det känns skönt, att inte vara glömd!

Jag lovar bjuda igen när allt kaos är borta!!!

PS–det finns ff tomma helger!!!!!–DS

En känd präst o därtill kyrkoplitiker, blev anmäld till sin biskop av två fiskargummor i KM.  Han hade använt grova ord.  Ärendet är under utredning, så jag vet inte hur det slutar.  Till prästens fördel kan sägas att han inte slagit någon av dem, ej heller våldfört sig på dem.

Undrar vad de säger nu?  Deras partibroder i KM  och därtill storpolitiker i en kommun utanför Stockholm  tvingades igår lämna den borgerliga politiken pga  att han haft gruppsex med unga flickor. Åtminstonme en av dem  hade han dessutom betalat 1.500:-!  Detta var första nyhet på Rapport.

Reportens fråga till en annan politiker i kommunen var: - Hur känner HAN sig nu?   Frågan borde väl varit: – Hur känner flickan sig? 

Jesus hade ganska dömande ord om sådant beteende:  Den som förför en av dessa mina minsta…….

Tillåter fiskargummorna att denne torsk  finns  med i deras stim?

Man kan inte låta bli att tänka–skrattar bäst som skrattar sist—-Mitt i allt detta:  Grova ord inte att rekommendera, men i detta sammanhang blir de en fjärt!

Jag skämdes förfärligt, när jag satt hos väninnan.  Jag trivdes så fint och blev så ompysslad, med god mat och trevligt rum, med blommig soffa att sova på. Ja, jag hade allt man kan önska sig.

.  Trots allt detta kom de förfärliga okontrollerade gäspningarna.  Jag hade sovit dåligt natten innan. Jag ville också skylla på klimatomställningen, eftersom jag rest långt. Från kust till inland….  Dessutom hade vi så intressanta och givande samtal att jag inte kunde fatta var gäspningarna egentligen kom ifrån.

 Till slut smittade jag väninnan med mina hemska företeelser.

Från barndomen har man ju lärt sig hur oförskämt det är att gäspa i fina människors närhet. 

Idag läser jag i en gammal GP att man undersökt gäspningar hos geladabianer, en apsort i Etiopien. Nu är det dokumenterat!   Gäspningar SMITTAR!   De smittar dock inte hur som helst, utan bara bland individer som står varandra nära!

Då så………!