Helgen som gick tillbingade jag till stor del genom  SJ:s försorg.   Jag ville  personligen tacka några vänner, som ställt upp och genomfört begravningen. Detta  passade bra nu i helgen då alla var samlade på ett ställe.

Resan bestämdes sent.  X2000-biljetterna var slut, så jag fick nöja mig med IC–det blev ju en billig biljett i alla fall. Men över 10 timmar på tåg………….

Ung. mitt i den 5 tim. långa resan förstod jag vikten av att inte köpa billiga biljetter.  Plötsligt kom en äckligt lukt och svepte om mig. Vagnen överfölls av vodkadrickande män, som säkert skulle på något manligt lördagsevenemang.  Jag är inte direkt besvärad av fulla människor, men inpyrd röklukt blandad med vodka är inte min melodi…..  Jag tecknade åt tågvärden undrande över att man kunde använda tågsalongen till sådant. —Jag kan inget göra – tecknade hon tillbaka.

Jag beslöt mig då för att gå av i  Arboga och byta till Mälarbanan—det tåget skulle ankomma  Stockholm samtidigt.

Det visade sig var ett nytt modernt tåg, som gled smidigt fram.  Glädjande nog fanns där tågvärdar, som tog sitt jobb på allvar—-nu var klockan såpass långt fram på dagen att  fylledrickandet kulminerat. Lite överallt satt halvsovande, stinkande och en del störande personer som skulle hem.  Den lilla smala bitchiga tågvärdinnan körde i tur o ordning ut alla som störde, innan tåget lämnade perrongen!  Flera protester hördes, men hon svarade kort: – Det är mitt  jobb att hålla ordning på tåget!  En dam bakom mig var alldeles förskräckt och hon tackade länge tågvärdinnan.  (Hon skulle åkt med IC tänkte jag)

Att sitta i flera timmar på spänn, när man försöker  koppla av med böcker o korsord är inget för mig.

Det ska dröja länge innan jag åker med IC en lördag——hoppas jag.

Hemresan?  Jo, den tog tid……… men då var det måndag.