Evasblogg’s Weblog

Arbogafallet i sin hemskhet, har ställt en fråga i fokus, nämligen nämndemännens/kvinnors uppgift.

Under flera år har jag velat bli nämndeman. Där jag bodde för 10 år sedan var jag vald till detta,  men fick släppa det hela,  eftersom jag tvingades skriva mig på makens adress. Här gick jag in i samma parti som förut, men som nyinflyttad får man finna sig i att man var sist kommen….Naturligtvis har jag valt fel parti. Problemet är att man måste vara partiansluten, för att väljas in.  Detta ifrågasätts av media idag. TV hade ett inslag om detta under gårdagen. 

Vad som retar mig är, att jag aldrig kommer att få en sådan plats därför att man i detta åldersfixerade land upptäckt att nämndemännen är för gamla. Man vill ha en gräns vid 60 bast!!

Jag undrar varför?  Med stigande ålder får man större mognad och erfarenhet, man blir mer hårdhudad s.a.s Här i vårt land är vi väldigt fixerade överhuvudtaget: ålder, vikt, begåvning, status är några exempel på detta.  Det värsta är dock denna åldersfixering!!—

Är man förbrukad vid 60????

Det är nu tre dagar sedan, jag bloggade sist. D atoreleändet har ställt till det.

Jag vet inte om ” lätt som en dans”, tar så lång tid! Begreppen ser tydligen olika ut! Ett samtal till rautersupport (jag vill inte se det ordet mer……) 7 telefonsamtal till internetlev.—vill inte se det ordet heller. ”Knappa in hit o dit”, äntligen, efter c:a en halvtimmas väntan varje gång få tala med en MÄNNISKA! —Ibland stavas lyckan  inte som man tänkt sig alls. De tre sista supportrarna var vänliga!! En halv natt däremellan, satt jag med en god vän, som skulle upp till jobbet dan efter, men var vänlig att hjälpa mig ändå,  till kl 02:00. Det slutade med att ingen av datorerna funkade.

Varför ska det vara så krångligt?!!!!    Jodå, affären skickade en tekniker, som skulle ”avkryptera” rautern. Han  fick  fram internet –till makens korta glädje– en kvart senare var nätet borta.  Eftersom jag (Naturligtvis) inte var hemma just när teknikern kom, hade maken dessutom inte frågat om mailen fungerade. Det gjorde den inte! Alltså hjälp av vännen.

En äldre väninna (70 år) sa till supporten—”jag är gammal ser du—så du får tala långsamt och tydligt och inte använda konstiga ord!!”

Att det ska behöva vara så här: 7 ggr 30 min = 3,5 tim rautersupport 1 tim samtal med vännen 3 tim + allt eget slit  blir sammanlagt minst 2 arbetsdagar……………….Allt för att få lite perspektiv på  samhället idag. Kort sagt berika tillvaron och ”hänga med” i den nya tekniken.

När allt var klart gick vi ut och plockade svamp. Dvs maken satt på en stubbe i skogen och i sin rädsla att jag skulle gå vilse ringde han efter mig 4 ggr.  Tänk vad det är bra med den nya tekniken!!!

Så är vi där igen!  Maken är avundsjuk på mitt bloggande. Alltså inköptes i förrgår en lap- top, där alla makens skrivelser, texter och annat skulle vara inlagt och klart idag.  Att koppla datorn till rautern, som vi hade liggande sedan ett år tillbaka, skulle gå LÄTT SOM EN DANS, sa man i affären: ”Det är bara att trycka där o där……..Så glad i hågen (maken) (jag hade onda anningar……) åkte vi hem med datorn i dag.

Som sagt; jag hade mina tvivel, men maken var glad och skulle nu genast sätta sig och gå ut på nätet.  Snäll som jag är,  försökte jag spela med i denna glädje.   I skrivande stund har han ff inte kommit ut där, naturligtvis. Alltså har glädjen förbytts till något annat.  

När det stora installationsäventyret hållit på c:a 1 tim utan resultat,  kom jag fram till att vi MÅSTE tyvärr ringa Telia…….Efter 45 min väntan i luren, fick jag veta att vi skulle ringt Xyzel, som stod för rautern (fast den var köpt i en Teliabutik—sa jag. Det hjälpte föga, jag fick ett internnr. och ringde, nu blev det  55 min väntan.  Kvinnan som äntligen svarade, hade en massa konstiga beteckningar och ord, telefonlinjen var också märkbart knastrig. Hon fick säga om gång på gång. Till slut sa jag till henne: Tala högt o tydligt och tala SVENSKA, så jag förstår! Jag var svett, hungrig och uppgiven.  Att jag inte förstått att jag skulle flytta en sladd från ett uttag till ett annat borde jag begripit.  Jag la på luren  –flyttade sladdarna. Det hjälpte INTE! Vi försökte själva, ringde goda vänner och….ja, ni vet…..svetten…uppgivenheten, dumheten. Det sista är värst, man känner sig inte idiotförklarad, man ÄR! Och vad försäljaren menade för en slags dans vet jag ff inte…..

Till slut (efter tre –  fyra timmars slit) åkte vi och öste båten för det regnade kraftigt……..

Sensmoral; om man vill ha en lätt dans ska man ösa båten, för där trycker man bara på en knapp, så går pumpen igång. Svett blir man inte heller och dessutom är det bra för självförtroendet

Hej Alla!

I kväll kl 20:00 kommer del 2 av Existens reportage om Cowboy-sekten.

Vet inte om jag kan se den för jag ska på ett styrelsemöte. Ni som ser det får gärna komma med kommentarer här på bloggen efteråt.

Jag har gjort något idag!!!  Jag har börjat på viktväktarna! för tionde gången! Vi alla som var nya idag, hade gått där förut. Får se om jag håller ut en vecka. Jag märkte att jag i stort sett redan följer programmet, jag har det som en ”skuggbaksida”. Det gäller bara att motionera mer, sluta med lakritskonfekt och annat godis, inget gott till kaffet, samt det där goda man dricker till maten på helgerna. Man kan också tacka nej till alla födelsedagsbjudningar och andra tillställningar. Eftersom kaffe inte smakar bra utan, åtföljande bulle o kaka—måste jag sluta dricka kaffe.   Problemet kommer förstås att bli kaffeabstinens. Yes…! Då går det…. Vad snygg jag kommer att bli!!!!!!                

Tror jag!

Är det någon som känner igen sig?!  Visserligen är jag slarvig men –överallt i mitt hem hittar jag konstiga småsaker på de mest konstiga ställen. Jag vet inte vad de ska vara till. När det irriterat mig ung. ett halvår slänger jag saken. Nästa dag upptäcker jag att det var en viktig del till något. Häromdagen slängde jag en liten mutter som knappt syntes. Dagen efter skulle jag tömma dammsugarpåsen, då visade det sig  vara muttern  som höll ihop hela dammsugaren (som är ganska ny)! Dimensionen fanns inte på Claes Olsson. Den finns bara i närmaste storstad. Ska jag behöva resa flera mil för en liten mutter?

Just nu stirrar jag på en liten vit rund plastsak i 50-örings strl, som legat på skrivbordet länge—klar att kastas. Tänk om det är den som håller ihop hela datorn?

Apropå bloggandet betr. bantning GI o sånt……..Fisk är ju bra bantarmat, har jag fått lära mig och så blir man ju intelligent på kuppen också!

Alltså äter vi fisk minst 2 ggr/v. Den senaste tiden har dock detta blivit veckans dyraste mat. Tänk hur det svänger, i min barndom var fisk fattigmansmat (åtminstone sill) Kyckling t. ex. var exotiskt och dyrt. Kräftor likaså (det åt man ju bara en g/år – om jag minns rätt) Av rädsla för att helt tappa intelligensen o bli mer fet, blev jag glad när maken gick med på att vi skulle skaffa fisk själva.  Glada i hågen for vi  ut med båten i em för det var vacker väder. Där satt vi o drog i våra fisklinor o drog o drog. När solen började dala gav vi upp. Inte ett enda litet napp! Vi åkte hem och åt våra (klentroget under hela dagen) tinade turkiska kräftor istället.  Jag kan säga att det blev billigare o trevligare o enklare att stå o tillaga vanlig torsk. —Så blev det mat från havet  (flod) i alla fall. Och vi fick en trevlig avkopplande tur—fast det guppade en hel del. 

Kanse tar vi revansch imorgon—fast då ska vi på 75-årskalas–födelsedagsbarnet har som barn skolats i den ädla fiskekonsten av maken —-undrar om de bjuds på fisk?

Tack, alla ni som kommit med trevliga kommentarer!  Jag ska fundera på saken. Roligt att de finns några som uppskattar vita dukar! 

För en tid sedan hade vi några gäster här, som ställt upp för oss på olika sätt. Jag ville tacka genom att bjuda på middag. Jag dukade med vita dukar o linneservetter. Nu ett halvår senare talar de ff om den vackra dukningen!  De kände sig så välkomna… Kul!  För det var ju så enkelt.

Dessa gäster tyckte också att maten var god. Jag har ett mkt enkelt recept, som jag inte delger så många. Jag har fått det från en mycket gammalkyrklig person (intressant upplysning) !

Jag lägger skivad skinkstek eller kotletter utan ben tätt i en eldfast glasform. Slår över 2,5 dl creme fraiche, som jag blandat med lika mycket vispgrädde, i detta blandar jag en halv tesked (ej mer) sambal oelek och c:a en dl soja (för färgens skull) Sedan in i ugnen i 1,5 tim 175 gr. Inga andra kryddor. Ibland brukar jag täcka det hela med skivad svamp. Alltså får jag en hel rätt med sås och allt. Mycket behändigt att servera i sin form. Till glasformen Har jag ett underlägg i nysilver till (billigt)–men, det blir ganska snyggt. Om man vill kan man dekorera efteråt med tomater o persilja, vilket gör att det ser fräscht ut.  Enkelt!

Mannen frågade igår, efter landskampen, (som gjorde honom deprimerad, då) -Vad har du gjort ikväll då? —”Jag har manglat dukar” . Svaret kom omedelbart–”Ge bort dem!!” 

Jag gör inte alltid som maken säger….

Maken ser på landskampen. Då passar jag på med med mitt nya jobb: Att bringa reda i kaoset i tvättrummet. C:a 1-2 ggr i veckan under den senaste tiden har jag manglat vita dukar.  Eftersom det är två hem som slagits ihop, där båda ärvt, fått och köpt dessa vita dukar finns här ett antal. Minst 50 st. tror jag. Mina barn vill inte ha, hans barn likaså. En väninna inspirerade mig till att gå igenom alla omanglade otvättade dukar , eftersom hon hittat ett nytt medel mot fläckar, som tar bort även urgamla sådana. Jag har svårt att inte göra i ordning dem, för jag tänker på alla dessa föregångare i släkten, som fållat dem, försett dem med monogram och vårdat dem. Tankarna går till alla gamla släktingar, som jag fått dem av. De var inga billiga presenter när det begav sig.

Jag har lärt mig ett enkelt sätt, inte alls som den gamla stenmangeln, mamma slet med i timmar: Jag duschar dukarna, lägger ihop dem och rullar dem på mangeln, som jag köpt på auktion för 250:- Där får dukarna ligga minst 3 dagar. När jag sedan tar ut dem är de jättefina. Det tar c:a en kvart. Trots denna enkelhet och lätthet och fina investering (mangeln) undrar jag —är det inte bättre att jag skänker 40 av dukarna till Röda Korset?!?

Ni kan hitta filmen och texten på SvD:s hemsida idag.

SvD”inrikes”Kristen Cowby-sekt pekas ut. Jag kunde inte skicka den till min blogg. Pressen talar om ett nytt Knutby.

Jag tänker i alla fall INTE konvertera dit.. Det bästa är att tiga ihjäl sådant–eller varför inte polisanmäla-det är ju så populärt idag!