Eftertanke

När jag i min ensamhet stängde balkongdörren och tittade ut över vardagsrummet, med alla blommor och borden dukade med vita dukar och kaffekoppar med vita servetter, tänkte jag—”Om två timmar kommer rummet vara fyllt av nära 20 talet personer, som följer med hem efter tacksägelsen i kyrkan.

Då blir det LIV igen,. Just  nu och just då är allt sådant borta härifrån.  

Gästerna försvann vid 14:00-tiden alla på en gång, förutom de som hjälpte till med disken.  Jag travade runt i huset en stund, sedan tog jag bilen och körde runt.  Ingen behöver mig längre—konstigt känns det.  I flera år har jag levat med en person, som väntat på mig, så fort jag lämnat huset, oroligt  ringt mobilen, när jag dröjt. Egentligen hade jag kunnat kört vart som helst, men jag kikade in en stund på auktionsverket.  Folk tittade på mig där, antagligen för att jag inte kunde sitta still, utan gick runt och tittade på tingen, som fanns till försäljning.

Idag var det två dödsbon.  Vemodigt att se hur människors saker, som hört ihop med deras liv, styckas upp och  splittras upp på många personer och så småningom  blir till pengar, för de uppköpare, som finns där.

Hemkommen  fick  jag två långa samtal från goda vänner.  Förmånligt ändå att så många hör av sig.  Sedan förra söndagen har telefonen ringt i ett.  Nu söndag kväll är den helt tyst.  Jag vet inte om jag är rädd för ensamheten eller tystnaden, kanske för båda. 

Jag har försökt röja en stund.  Delat upp i fyra kartonger: en för Kasta, en för Spara, en för att Ge till Loppis. Hoppas Kasta- kartongen blir mest fylld.

Det här är sådant, som eftertanken säger att jag skulle gjort för länge sedan.

En form av sorgebearbetning.

 

Valtider och Vaccinering

Det är bråda tider just nu.  Min e-mail håller på att sprängas.  Jag var borta från mailen i tre timmar, under tiden hade det kommit 53 mail.

Ett av mailen i morse gav mig hicka:  Jag fick besked om att våra valsedlar fattades  på två ställen.  Tanken slog mig att då fattas de på alla ställen.  Ett telefonsamtal bekräftade detta.  På mailen rann det in massor av mail om hur vi skulle göra sön. morgon.  Ett förslag var att vi skulle köra ut valsedlar till 43 ställen, sön. morgon.  Det började värka i hjärttrakten.  Lyckligtvis fick jag på underliga vägar tag på ansvarig, som vi köpt tjänsten av.  För var fanns  alla valsedlar?? 

–Det fixar sig , sa han.  Vi kör ut valsedlarna på sön.morgon.  Jag har t.o.m packat ner era!  Vi har inte kört ut dem, för att de inte ska hamna i orätta händer.  

I kväll mår jag inte bra.  Undrade länge vad jag ätit. Sedan mindes jag att jag vaccinerade mig i eftermiddag!

Nu hoppas jag bara att illamåendet går över och det inte blir snöstorm, åska o drivis på söndag!

Glöm inte att rösta på FRIMODIG!!!!

 

Spontanitet 2

Efter besöket hos maken passerade jag  auktionsverket. -Varför ska det alltid vara auktion på söndagar, när man har så mycket annat att göra?  Jag fick ett infall och gled in där.  Där blev jag sittandes i tre timmar—tiden gick jättefort.  Intressant att se att det skräpet, man har hemma, som man värderat högt inte är värt någonting.

Till kyrkans försäljning i dec. saknade vi några vita tallrikar till en rosa duk, samt 2 st röda dukar.  -Jag ropade in 8 flata o 8 desserttallrikar, samt en bringare och några hemska ölglas för 75 bagare.  En kristalkaraff för 150:- (till mig själv) En låda dukar, helt nya, fick jag för 50 riksdaler, där fanns både röda och blå dukar med servetter.  Detta blir ju billigare än att handla på t.ex. Hemtex, som dukarna kom ifrån.  Så nu är försäljningen till vissa delar räddad.

Sådant här kan jag bara göra när jag är lonely………………

 

Spontanitet kan göra dagen ovanligt trevlig.

Många undrar hur det är med maken.  Jodå–i em var han på bättringsvägen. Hoppas det håller i sig.

Efter gårdagens trevlig 60-årsfest, sov jag lugnt i natt.   Idag var jag o delade ut valsedlar i närmaste lilla stad.  Jag träffade där en släkting till maken (C:a 83 år). På min fråga om hon skulle dricka kyrkkaffe förs.hemmet, svarade hon: – Nej, jag ska äta middag på xxxx servicehus. –Då följer jag med, svarade jag.

En stund senare, satt jag bänkad vid ett runt bord på denna restaurang.  Det visade sig att där droppade in idel bekanta från kyrkan.  Till slut var vi 12 st som satt där o hade trevligt.

Maken o jag har kört förbi detta servicehus 100:tals ggr. Flera ggr har jag föreslagit att vi ska gå in där o äta middag, eftersom det är för allmänheten och pensionärer har lite rabatt.  Varje gång har han nekat detta.  Svaret har blivit: – Tids nog….

Vid mitt besök hos honom idag berättade jag om mitt nyupptäckta näringsställe och vilka som äter där.  Då ändrade han ton och sa att: -Visst kan vi äta där någon gång.

Där serveras ju näringsrik mat med tonvis av av grönsaker, som diabetiker ska äta.

Trevlig personal och gäster, samt 45:- för denna mat är inte att förakta!!!

 

Bantning——-

Nu när maken ligger inne på sjukhus….. igen,

 ska jag försöka banta …..igen!

 

Kyrkoval 20 sept!!!

Nu börjar kyrkovalet att trappas upp en aning. 

Idag var jag i en församling i Den Stora Staden.  Jag fick ta del av valsedlar för olika partier och frapperades av namnen på vissa partiers listor.  Lilstorna från de borgerliga partierna består av namn på folk, som inte har en a n i n g om vare sig kyrkoval eller kyrka.  Alltså har de svårt att hitta folk—men vill ändå vara med i kyrkovalet. 

Jag gav mina röstsedlar till en kille i kören.  Han känner mig lite o lovade rösta på mig. —…Men kan jag det? sa han  Jag tror att jag står på X lista.   —Men varför står du där?  sa jag  Han svarade, med skammens rodnad:  – Jag visste inte, men de frågade mig.  Sedan fortsatte han: –Är det flera olika färger????   Spelar det någon roll vilken färg man använder???   Tålmodigt svarade jag:–Det är 4 val. 

Likaså hade man från samma parti värvar en liten invandrarflicka, som jag också känner.  Hon sa samma sak: – Jag blev glad när de frågade mig—men vet egntligen ingenting om detta.

Häpnadsväckande!!!!

För er som besöker denna blogg och inte vet: – Vit är till församling, – Blå är till Kyrkofullmäktige,  -Rosa är till Stiftet och Gul är till Kyrkomötet.  Sammanlagt 4 val alltså. 

Varför?  Vit: alla som är mantalskrivna i församlingen får rösta.  Blå: alla i kontraktet får rösta (typ flera kommuner)  Rosa:  alla i storkommunen typ landstinget)  Gul: alla i hela länet får rösta till typ  Riksdagen.   Snurrigt för en del–helt klart för andra.

Skriv gärna frågor på min blogg om du undrar—så ska jag försöka reda ut det.

På VAD ska jag rösta?

FRIMODIG KYRKA  förstås!!!   Vi ställer  enbart upp på 2 nivåer: Gul –Kyrkomöte och Rosa –Stift.   Det finns dock undantag. På vissa orter i landet ställer vi också upp i församling och Kyrkofullmäktige.

www.frimodigkyrka.se

 

Tänder

För att fortsätta på ämnet Shop-express.  Ni ska snart få veta vad tänder har med detta att göra.

Idag var jag tvungen att bege mig till den Stora Staden, för ett besök hos en käftkirurg.  Min tandläkare hade hittat något konstigt i vä. överkäke.  Där finns tydligen någon form av infektion.  Därför fick jag för över ett halvår sedan remiss till en riktig operation.  Idag var det min tur för en första undersökning.  Det är ett riktigt äventyr att ta sig till staden för mig nuförtiden, så jag begav mig hemifrån  2 tim före utsatt tid.  Efter en första undersökning där tandläkaren både petade och slog på tänderna, fick jag veta att om en månad, blir det en operation, där han ska gå in i tanden ”Uppifrån”. Han ska bedöva jättemycket, sa han.  Därefter kommer han att skära av tandköttet och via den vägen gå in och joxa till något där.  Sedan kommer han att sy ihop tandköttet igen.  Han sa vidare att när Gud skapade tand 4 ( som det är fråga om ) så somnade han, för det är den värsta tanden, den har nästan inga rötter. ( Han trodde tydligen på Gud)  Yr i huvet vacklade jag ut från mottagningen.   Jag yrade över gatan och stod plötsligt mitt  framför en matvaru affär som kallas NETTO.  Jag kom på att vi behövde en del matvaror hemma, så för att lugna ner mig gick jag in o handlade.  Personalen var mkt vänlig o hjälpsam (det är man inte van vid)  Där var mest studenter o äldre som handlade, så jag började ana ugglor…..Ja, där var billigt—säkert 25% under varorna i min scnnings-affär.  Här fanns dessutom  ingen sacanner så långt ögat kunde se!!!  Jag handlade 2 kassar fulla.  När jag betalat (billigt) så kom jag på att det var lång väg till bilen……….

Undrar vad jag tjänade på att harva mig fram genom stadens centrum till bilen under 25 min?   Hoppas ingen såg mig……..  Det var tungt…… Det blåste……..

—-men käftkirurgen skulle ju ha 4.295:- ( för att plåga mig……..?)

 

Shop – express?

Jag tror inte på att det går fortare att handla med scanner och förstår inte varför dessa  kassor kallas Shop-express kassor.  I ett års tid har jag nu använt mig av detta nya ”snabba” påfund” 

Jag tycker att det är bra att få en överblick på hur mycket man handlat för, när man funderar över ett ”överilat” köp.  Men att tro att det ska gå fortare i snabbköpskassan är grovt misstag.

Nästan varannan gång ja handlar är det någon före mig, som fått ”avstämning” och då får man v ä n t a!  Idag tog det nästan 30 min. att komma igenom.  Det går ju inte att ångra sig och gå till en vanlig kassa om man stoppat in ”pistolen” i facket.

Idag kom rekordet, som jag nämnde ovan.  Vi ska ha ett ” barn”  från USA på blixtvisit här i morgon och några ytterligare syskon till honom.   Maken ville naturligtvis slå på ”stort”.  Därför inhandlade jag mat för c:a ett och ett halvt tusen och var ganska mör när jag kom till kassan.. Bland mina varor låg en del rabattcheckar, varför jag måste infinna mig i en s.k. bemannad kassa.

Kvinnan före mig hade fått s.k. avstämning.  Hon hade c:a 60 olika saket på bandet och hade betalat för allt utom tre små saker.  Hon fick lägga upp alla sina varor 2 ggr på bandet!  Det blev fel båda gångerna. De tre små sakerna hittades inte.  När kassörskan för tredje gången gick igenom hennes varor fick jag ett spinn.  Jag frågade ironiskt en massa saker om att det skulle gå fortare i dessa kassor.  Till slut lät hon mig ”gå före” medan den andra fick vänta.  När jag var färdig hade proceduren tagit nästan 30min.  En granne till mig som gick den vanliga kassan var hemma innan jag ens kommit ut.

När jag rafsade ner mina varor hörde jag att de tre varorna hittats.  Kvinnan fick betala  22:- extra. Det var vad en liten dajm, en tablettask och en lök kostade.

-Är min långa väntan värd detta???!!!!  -Vad har kassörskan i timman??

 

Lite Positivt

Igår var en jobbig dag.  Enormt solsken.  Jag hade velat stanna hemma, bada o sola, men är man kyrkopolitiker så är man….

Alltså tog jag på mig strikta kläder, makeade mig och åkte iväg.  Det var en del svåra ärenden som vi i min grupp var ensamma om att försöka få igenom.  Detta kändes aningen frustrerande.  Vi brukar ha långa telefonsamtal s.k.förmöten innan mötena, men en kopp kaffe i cafeet i den stora byggnaden, där stiftet är inhyrt,  brukar vi alltid ta oss, för att tagga ner och finslipa våra argument.

Mötet gck rätt så bra och min grupp nådde s.k. halv seger i våra frågor.  Vi kände oss rätt så nöjda efteråt. 

När jag som jag brukar åkte hem till barnbarnet efteråt, för att verkligen ställa om till något annat, ringde maken occh sa att Skatteverket sökt mig flera ggr.  Det kändes irriterande.  Nu fick jag nya problem att grubbla på—Vad ville de?   Tankarna malde.  Men leken med barnbarnet gjorde att jag glömde det hela för ett tag.  Innan avfärden från den lille gossen skulle jag hämta några biljetter till Akvarellmuseet i min ficka i min svarta nya dräktjacka, som jag trodde låg i bilen.  Där fanns förstås inte jackan.  Jag mindes då, att jag tagit med den in i huset och troligen glömt den i vestibulen.  Det retade mig mest för att den var sprillans ny och jag hade svarta byxor i samma material.    I andanom såg jag mig ringa upp varenda boutiqe i landet för att hitta en likadan.

I morse ringde jag Stiftet och efter letande av den tjänstviliga personalen, hittade de jackan tre trapoor ner i cafeet!!!

Skattemyndighetens tel.samtal gällde att de ville ha mig i Skattenämnden i morgon, vilket jag tycker är intressant—-så länge de inte jagar mig!!

Lättnad!!

 

Sensommar

Det har kännts i flera dagar, som om den är på väg……..hösten.    

Vi åt surströmming i går kväll.  Efteråt hände det som inte hänt på länge,  för plötsligt skrek någon efter levande ljus. MÖRKRET hade smugit sig på.  Jag hade ingen aning om var ljusen låg, för jag hade inte tänkt på dessa på flera månader.   Ja fick rota fram vad jag hittade i hastigheten.

Nu har det alltså tagit sin början—–denna trista höst, som så småningom ska övergå i kall o tråkig grå o trist vinter.  Vart tog sommaren vägen?………

Utanför mina fönster hör jag nu tjo o tjim, skrik gnissel, rop, dunka, dunka.Så firar grannarna sommarens slut, helt ovetandes om vad som komma skall—-de har kräftskiva.